Glad midsommar!

Utställningsträning

Med 1 vecka kvar till utställningarna i Rovaniemi och Gällivare passade vi på att utställningsträna lite ute på tomten. Jag har fortfarande problem att hitta ett bra sätt att ställa henne på, men röra sig det kan hon. Tyvärr är hon lite för lydig och vill gärna springa med kontakt ;)

Så här såg det ut igår iallafall! (Ni kan ju bortse från mina fina kläder, jag ska inte se ut så där på utställningarna!)

Vi hade planerat det så fint...

Jag och Odågan har besök av två JRTs med tillhörande matte. I vintras räknade vi ut det så fint att ingen av tikarna kommer att löpa under våran turné. Det underlättar ju om man ska ha med sig en hane också. MEN samma dag som jag plockar upp Ebba och tillhörande hundar så börjar odågan löpa och ett par dagar senare drar hennes tik igång också. Jaja, så kan det gå.. Det blir lite styrigare, men hela flocken verkar ta det hela med ro än så länge.

Doris och Mio var på väg att ryka ihop ett par gånger de första dagarna, men nu funkar det utan problem och hundarna kan vara i samma rum utan att bry sig särskilt om varandra.

Träning då? Vi har legat lite på is med lydnadsträning av olika anledningar. Men häromdagen var vi på klubben och tränade lite och så har jag lärt in tvåans apportering här hemma på gården. Lite långsam in fortfarande, men det ger sig med tiden. Hon är så jävla rolig att träna när hon är så där peppad, det bara sprutar energi ur öronen. När vi var på klubben pågick det agilityträningar samtidigt och det var folk på andra planen som tränade samtidigt. Det stör henne fortfarande och hon är lite splittrad, speciellt när de andra hundarna tränar inkallningar och får leka efteråt! Deras leksaker är MYCKET roligare än de matte erbjuder :p Men hon håller sig vid mig, men koncentrationen är inte på topp. Vi får fortsätta jobba med mycket störning och lära in momenten på hemmaplan istället. Jag har ju turen att ha en egen apellplan på tomten ;)

Bilder!

Eftersom vi har besök av en systemkamera så har Doris fått agera lite fotomodell :)

Long time, no see!

Nu har det gått så där lång tid igen!

I korts drag så har vi hunnit med ett akutbesök hos vetten. Odågan började kräkas och kräkas och kräkas, sen var hon helt stentrött och sov mer eller mindre hela dagen. Hade inget sug för att göra nånting, och det är inte likt henne alls. Vi åker in, tar blodprover, vätskar upp henne och tar lite bilder på magen. Det blev ett långt besök med massor av röntgen, kontrast och grejer. Vad som drabbade henne är fortfarande lite oklart, antingen så hade hon fått i sig nånting giftigt eftersom hennes levervärden var lite höga. Även om de var inom referensvärdena, så var ett av dem ngt. högt. På röntgen kunde man se bitar av någonting i magsäcken. Vad det var, kan jag inte svara på, men de försvann tillsammans med kontrasten. Allt annat såg helt normalt ut i magen, skönt det!

I helgen var vi på odågans första officiella utställning. Very good och bra kritik. Inget att klaga på från min sida iallafall.

Säsongspremiär av sökträningen

Jag var tvungen att scrolla tillbaka och se när vi körde sista sökpasset i höstas och se vad vi gjorde då. Det var den 18 oktober och då jobbade vi med dragning mot figuranter genom att hon fick veta att de hade belöning med sig och så satt de ganska öppet. Hon var ju lite i spökåldern då och lite osäker.

Igår åkte vi iväg till Nordmaling för sök med det nya gänget. De kör ett lite annat upplägg än vi gjort, men det funkar för oss :)

Skogen vi höll till i var till stora delar ungskog som var väldigt tät på sina ställen. Vid stigen var det supertätt och så öppnade det upp sig lite mot slutet. Vi började med två figgar som skulle vara ganska synliga och sitta på halvt djup för att checka av hur mycket hon kom ihåg. Ut på stigen var hon helt uppspelt och verkade ha bra koll på vad det gick ut på. Jag skickar henne och hon springer ut med hög näsa, stannar till på sidan av figgen och vindar fint, hittar igen henne och går fram. Jag kallar tillbaka henne och kör ett påvis också - superfint!! Hon gjorde ett lika fint jobb på det andra skicket - på en helt okänd fig. Ingen tvekan alls!

Hon får vila medan de andra kör sina hundar och sen utmanar vi henne lite. Lägger ut två figgar lite längre ut i rutorna, ber dem gömma sig lite mer och skickar med mina små bitläder att använda som markering. Doris är taggad igen och jag skickar henne i första rutan. Hon springer ut i riktigt bra fart. Eftersom skogen är så tät precis vid stigen så ser jag henne inte, men jag hör henne jobba på. Hon springer riktigt bra, och till sist hör jag lite ljud från skogen och hon kommer springande med "markeringen" i munnen. Kopplar upp henne för att göra ett påvis. Lite förvirrad var hon och hade svårt att hitta ut till figgen igen, men väl framme fick hon sin belöning.

Nästa figg hade roat sig med att lägga sig i ett riktigt snår. Där fick Doris jobba på rätt ordentligt, hon hade ingen hjälp av vinden heller, men till sist så kommer hon springande med markeringsrullen i munnen. Påviset var samma förvirring som tidigare, men med lite ljudhjälp från figgen så hittade vi rätt till sist.

Förvirringen kommer ju från att hon aldrig gjort påvis tidigare och göra påvis på så gömda figgar första gången försvårar ju det hela. Men nu har hon fått prova på både markering och påvis och vi vet hur vi ska gå vidare.

Jag är SÅ himla nöjd med henne efter det här passet, hon har verkligen vilat sig i form ;)