Säsongspremiär av sökträningen

Jag var tvungen att scrolla tillbaka och se när vi körde sista sökpasset i höstas och se vad vi gjorde då. Det var den 18 oktober och då jobbade vi med dragning mot figuranter genom att hon fick veta att de hade belöning med sig och så satt de ganska öppet. Hon var ju lite i spökåldern då och lite osäker.

Igår åkte vi iväg till Nordmaling för sök med det nya gänget. De kör ett lite annat upplägg än vi gjort, men det funkar för oss :)

Skogen vi höll till i var till stora delar ungskog som var väldigt tät på sina ställen. Vid stigen var det supertätt och så öppnade det upp sig lite mot slutet. Vi började med två figgar som skulle vara ganska synliga och sitta på halvt djup för att checka av hur mycket hon kom ihåg. Ut på stigen var hon helt uppspelt och verkade ha bra koll på vad det gick ut på. Jag skickar henne och hon springer ut med hög näsa, stannar till på sidan av figgen och vindar fint, hittar igen henne och går fram. Jag kallar tillbaka henne och kör ett påvis också - superfint!! Hon gjorde ett lika fint jobb på det andra skicket - på en helt okänd fig. Ingen tvekan alls!

Hon får vila medan de andra kör sina hundar och sen utmanar vi henne lite. Lägger ut två figgar lite längre ut i rutorna, ber dem gömma sig lite mer och skickar med mina små bitläder att använda som markering. Doris är taggad igen och jag skickar henne i första rutan. Hon springer ut i riktigt bra fart. Eftersom skogen är så tät precis vid stigen så ser jag henne inte, men jag hör henne jobba på. Hon springer riktigt bra, och till sist hör jag lite ljud från skogen och hon kommer springande med "markeringen" i munnen. Kopplar upp henne för att göra ett påvis. Lite förvirrad var hon och hade svårt att hitta ut till figgen igen, men väl framme fick hon sin belöning.

Nästa figg hade roat sig med att lägga sig i ett riktigt snår. Där fick Doris jobba på rätt ordentligt, hon hade ingen hjälp av vinden heller, men till sist så kommer hon springande med markeringsrullen i munnen. Påviset var samma förvirring som tidigare, men med lite ljudhjälp från figgen så hittade vi rätt till sist.

Förvirringen kommer ju från att hon aldrig gjort påvis tidigare och göra påvis på så gömda figgar första gången försvårar ju det hela. Men nu har hon fått prova på både markering och påvis och vi vet hur vi ska gå vidare.

Jag är SÅ himla nöjd med henne efter det här passet, hon har verkligen vilat sig i form ;)