Behandling

Igår var vi på kliniken för att Doris skulle bli genomgången av deras sjukgymnast. Och efter att tre personer kollat upp henne har vi kommit fram till att det handlar om en rejäl överansträngning. Mest troligt så har det börjat redan i våras när hon klämde sig ut ur bagaget som var igenstängt, mer om det här: http://dorisochjag.blogspot.se/2012/05/houdinidoris-slar-till-igen.html

Därefter körde jag på som vanligt och det har säkert byggts på sakta men säkert till att göra så ont som hon har nu.

När vi kom in till sjukgymnasten och drar av täcket så utbrister sjukgymnasten "Jäklar vad snygg hon är! Fint musklad och i perfekt hull". ÅÅhhh, de vet precis vad de ska säga för att göra mig stolt över mig själv ;) Jag är fruktansvärt nöjd med hur hon ser ut i kroppen, och att hon mer eller mindre alltid varit i fint hull och välmusklad.

Sen får Doris lägga sig på en madrass och Sofia klämmer igenom henne och när vi kommer till höger bog så säger hon bara "Oj, här var det rejält med spänningar", och börjar knåda lite. Det tyckte Doris var superskönt och la sig till rätta och bara njöt av behandlingen. Sen fick hon laser runt hela bogen, vilket också uppskattades.

Nu ska jag börja massera henne varje dag (vilket lyx för henne!), hon har koppelvila eftersom hon inte får röra sig för fort eller göra några snabba vändningar. Hon är ju inte känd för att lunka på i ett jämnt tempo när hon är lös, därav är kopplet på. Sen ska jag känna mig för om hon behöver någon ytterligare laserbehandling och boka in det. Men Sofia tyckte att jag kunde känna efter själv hur jag ville göra.

Jag kan iallafall konstatera att behandlingen ger effekt. Hon får ha på sig BoT-täcket en hel del, och jisses så TRÖTT hon är. Det är ju nästan som att ha en sån där soffweiler i huset som helst ligger på soffan. Men bara nästan, frågar jag om hon vill gå ut så hoppar hon upp lika glatt och hakar gärna på :p Arbetsviljan finns ju där iallafall!

Man ska lita på sin magkänsla..

Jag är lite arg på mig själv, jag borde ha kollat upp Doris långt tidigare än jag gjort. Jag har haft en magkänsla av att något inte riktigt stämmer på henne, men samtidigt har hon ju SETT fräsch ut. Hon är jämnt musklad, förutom, en för ögat osynlig, ojämnhet fram. Men så här i efterhand kan jag väva ihop en rad beteenden som  faktiskt tyder på att hon har haft ont.

- Hon sträcker på sig väldigt ofta, och då specifikt framdelen.
- Hon har inte uppskattat beröring i framdelen. Jag får ju klappa, klia och göra vad jag vill med henne, men det har varit små, små signaler som visat på missnöje. Okända människor, eller ytligt bekanta går hon gärna fram och hälsar på, men direkt de försöker klappa henne runt framdelen går hon därifrån. Börjar de däremot klia henne på rumpan så stannar hon gärna kvar och njuter av beröringen. Jag har trott att hon utvecklat någon sorts social osäkerhet, men med smärta i kroppen så är det kanske inte SÅ hemskt konstigt att hon inte gärna låter främlingar klappa henne i fronten med risk att det gör ont.
- Ofta när hon ska hoppa in i bilen/upp i sängen/upp i soffan, så har hon hukat ihop sig och liksom verkligen fokuserat på att använda bakbenen i hoppet, innan hon hoppar.
- Hon har gärna gått undan när jag klappat om henne i samband med träning.

Men hon ska förjävla mycket credd för hur hon skött sig hos veterinären och med fysioterapeuten, två hyfsat främmande människor för henne. De har klämt och känt på henne, de har böjt ihop leder och de har varit lite jobbiga med henne. När hon tycker det är jobbigt, så söker hon stöd hos mig, men accepterar ändå behandlingen.

Nu hoppas jag verkligen att laserbehandlingen och "vilan" ska ge effekt och att hon kan få bli fräsch i kroppen igen. Det får ta den tid det tar, jag vill ha henne helt fräsch innan vi kör igång med lydnaden igen.

Älskade lilla hjärta!

Efter bus i sandgropen :)

Spanar.

En solig dag i september!

Fortsättning..

Eftersom jag har turen att en tjej på klubben är utbildad hundfysioterapeut och även om hon inte jobbar med det, så tar hon sig an en del "patienter" då och då. Idag har hon kollat igenom Doris, för att kolla om det verkligen var leden eller om det är kringliggande muskler som spökar. Jag hade mina aningar om att det är muskulärt, det har liksom känts i maggropen att det är något som inte stämmer..

I dag kom vi fram till att hon är helt haltfri, hon rör sig helt normalt och inga konstigheter. Hon är också helt jämnt musklad och rejält musklad bak. Hon reagerar inte med smärta i någon led, hon har en välmusklad fin rygg, MEN det är något som stör henne kring höger skulderblad. Hon är lite rädd om den och tycker inte om beröring kring skuldran, hon försökte huka undan direkt fysion skulle känna där. Hon har också rejält spända muskler kring skulderbladet, både på framsidan och bakom skuldran.

Det har blivit lite förändringar i planen, hon ska behandlas med laser, första gången blir på onsdag. Hon ska skritta mycket i terräng och hon får inte härja med andra hundar. När hon börjar vara mer fräsch, ska jag få låna ett par viktmanschetter som hon ska få gå med för att stärka upp muskulaturen.

Eftersom Doris är som hon är, så måste vi också ha en plan för att hon inte ska bli vrickad. De kommande veckorna får vi fokusera på spår, perfekt sätt för henne att röra sig på och få den mentala stimulans hon behöver.

Så nu hoppas vi att det här "bara" är muskelspänningar och att hon inte försvarar något ledmässigt.

Sen måste jag faktiskt få skryta lite. Hon har ju under en period visat lite social osäkerhet och tyckt att det varit jobbigt att främmande människor tar i henne. Men både hos veterinären i fredags och med fysioterapeuten har hon skött sig alldeles utmärkt. Idag stod hon som ett ljus ända tills vi skulle gå igenom ryggen på henne. Sen chockade hon mig genom att hoppa upp i soffan på klubben och lägga sig för att sova! Odågan som har svårt att komma till ro när vi är iväg, lägger sig självmant och faktiskt somnar! Jag har jobbat massor på passiviteten, och äntligen börjar det ge med sig :D

Hälsokoll

Idag har Doris fått vara till veterinären för en hälsokoll med inriktning på öron och leder ;) Öronen för att jag tyckt att hon kliat sig en del i öronen och jag fått ut lite mörkbrunt äckel när jag rensat. Lederna ville jag kolla eftersom hon är så jäkla rak och det kan ju leda till belastningar.

Öronen fick vi medel mot svamp för, ska rensa ur dem ordentligt för att inte ge bakterier och svamp någon grogrund. I övrigt var hon fin i öronen, inga rodnader eller liknande. Fick lite credd för att jag kollar upp sånt fort och inte låter det gå för långt.

Sen blev det ledkontroll. Regina gick igenom ryggen och hittade inga reaktioner. Sen fick Doris lägga sig på en madrass på golvet och efter lite styrande fick vi omkull henne på sidan där hon skulle ligga. Hela vänstersida är helt okej, inga som helst reaktioner. Höger sida var hon helt OK i bakbenet. I frambenet fick vi fram en liten reaktion när benet böjdes ihop i "ytterläge", hon morrade lite och var inte helt nöjd. Regina kollade andra ytterlägen också, men fick ingen reaktion. Andra gången hon böjde ihop benet fick vi en liiiiten reaktion igen i form av ändrad andning, men inget mer än så.

Vi bestämde oss för att inte röntga som det är just nu, även om reaktionen kom, så KAN det vara en muskel som ömmar. Restriktionerna lyder - inte cykla flera mil på hårt underlag (hade jag inte gjort annars heller), och OM det hade varit en jakthund inte släppt ut henne på tokjakt i nedförsbacke det första jag gör när jag kommer ut i skogen.

Doris har ett rejält bakparti och med den motorn, måste det ju finnas något som tar emot i fronten också.. Vi fortsätter som vanligt och så gör vi en koll på armbågen när det är dags för nästa vaccination.

Jag ska försöka få tag i någon som kan massera henne lite för att se om vi kan få en reaktion i musklerna kring armbågsleden. Om inte annat så är det bara skönt för henne att få musklerna genomknådade.

I övrigt så skötte sig Doris riktigt bra, hon charmade receptionisterna och försökte sno åt sig ett grisöra som låg i en kartong bakom disken. När vi var klara med henne klev hon upp från madrassen och såg riktigt glad ut, hon tyckte nog det var skönt att bli böjd och dragen i iallafall. Nu ligger hon här hemma och sover gott i soffan :)

Kloklippning...

Är ett av våra stora aber.. Jag har ju råkat klippa fröken i pulpan två gånger och hon uppskattar väl inte kloklippningen så värst mycket efter det.

MEN hon är så jäkla rolig när det är dags för kloklippning. Hon kommer alltid fram själv och sätter sig nära, nära, sen lägger hon sig ner och nästan välter omkull sig på rygg. Så långt är allt frid och fröjd, jag får ta i tassarna och hålla i dem, men så fort klotången närmar sig så blir det evigt ryckande och gnällande på henne. Hon låter hemskt arg och upprörd, men kan ta sig tid att pussa på mig emellanåt. Alltså inga bett eller liknande, utan hon slickar mig i ansiktet om det råkar vara i närheten.. Jag blir inte klok på henne! Nåja, vi fortsätter att kämpa på med klorna, så ska det nog bli ordning på det :D

Imorgon ska vi in till veterinären för att göra en hälsoundersökning. Jag är en nojjig matte och eftersom hon är så rak i sina leder bak, vill jag kolla att hon fortfarande är hel och fräsch.

Så nu får ni hålla tummarna att vi kommer ut med en OK-stämpel på rumpan :D

Hemma igen!

Vi kom hem från mamma och pappa i lördags kväll. Fy tusan vilken hemresa, det VRÄKTE vatten de sista 25 milen, kul kul! Men hem kom vi och jag var rätt slut..

Semestern blev inte riktigt som tänkt, jag blev sjuk på tisdagen, så jag har mest legat i soffan och degat sen dess.

Planen för igår var egentligen att åka och träna sök på morgonen, men jag är fortfarande sjuk och det regnet VRÄKTE ner även igår, så jag bestämde mig för att stanna hemma. Trist som tusan! Istället kastade jag in Doris i bilen och åkte och kikade på tävlingarna på klubben. Mest för att Doris ska vänja sig att vara i tävlingsmiljöer. Hon behöver vänja sig vid att det rör sig massor av hundar som hon inte får hälsa på. Och i början ville hon gärna leka med allt och alla, men efter en dryg halvtimme lugnade hon ner sig och hade fokus på mig. Det tar lite tid för en överenergisk hund att lugna ner sig, men skam den som ger sig! Tålamod, tålamod, tålamod och tydlighet är det som gäller.

Idag åkte jag till klubben och tränade lite. Supernöjd är jag faktiskt! Jag länkade de 4 första momenten i LK1 och det gick förjävla bra! Hon håller ihop superfint. Jag måste bara bli tydligare med vad jag vill i linförigheten, där var hon rätt ofokuserad med lite vindande och några riktigt sega sättanden. De övriga momenten utförde hon med bravur och blev inte speciellt kinkig för att belöningen inte kom, snarare så att hon utförde momenten med ännu mer bestämdhet för att visa att hon minsann var värd den! Duktig idiot!

VAH

Ja.. Vård Av Hund har jag idag. Skulle egentligen jobbat, men eftersom Doris började bajsa diarré/slem igår på dagen och följde upp det med att kräkas på kvällen så var jag tvungen att ringa in och ta ledigt idag.

Imorse väckte hon mig vid 7 och behövde gå ut - fortfarande lös i magen. Samma vid 10, då ville hon också ut.. Stackars lilla vovva!

Hon är iofs inte särskilt allmänpåverkad utan pigg och busig som vanligt, DET är jätteskönt. Hade hon inte varit pigg, hade jag nog kört in henne till veterinären. Nu har hon inte fått någon mat sen igår morse, bortsett från lite majsvälling, som hon förövrigt ansåg vara gift första gången hon fick det. Jag fick mata henne med en sked.. I morse åt hon det frivilligt, så magen har nog börjat återhämta sig lite nu.

Eftersom jag ändå är hemma, ska jag passa på att göra lite ärenden. Måste shoppa lite kläder, handla domarpresenter till klubbens tävling om ett par veckor och tanka bilen. På fredag styr vi kosan norrut för en vecka hemma hos mamma och pappa. Jag ska hänga i stugan, umgås med Frida, åka och träna med Anna-Lena och Vegas i Överkalix och bara ta det lugnt!