Kloklippning...

Är ett av våra stora aber.. Jag har ju råkat klippa fröken i pulpan två gånger och hon uppskattar väl inte kloklippningen så värst mycket efter det.

MEN hon är så jäkla rolig när det är dags för kloklippning. Hon kommer alltid fram själv och sätter sig nära, nära, sen lägger hon sig ner och nästan välter omkull sig på rygg. Så långt är allt frid och fröjd, jag får ta i tassarna och hålla i dem, men så fort klotången närmar sig så blir det evigt ryckande och gnällande på henne. Hon låter hemskt arg och upprörd, men kan ta sig tid att pussa på mig emellanåt. Alltså inga bett eller liknande, utan hon slickar mig i ansiktet om det råkar vara i närheten.. Jag blir inte klok på henne! Nåja, vi fortsätter att kämpa på med klorna, så ska det nog bli ordning på det :D

Imorgon ska vi in till veterinären för att göra en hälsoundersökning. Jag är en nojjig matte och eftersom hon är så rak i sina leder bak, vill jag kolla att hon fortfarande är hel och fräsch.

Så nu får ni hålla tummarna att vi kommer ut med en OK-stämpel på rumpan :D