Uppdatering!

Jag har varit sjukskriven efter operationen och har inte haft ork att blogga, men strunt samma... Nu kör vi igen!

Idag har vi först varit på prommis med Anette och hennes hundar. Kul tyckte Dorran, matte var mest trött eftersom jag sovit så dåligt i natt..

Dagen verkar bjuda på enbart skitväder, så jag åker iväg och hämtar Dorrans två bröder vars matte jobbar över. Tre 10 månaders rottisar och en sedan är en kombination som inte riktigt går ihop. Brorsorna kastade vi i baksätet och Dorran fick framsätet. Jag kan meddela att det var en MYCKET nöjd odåga som åkte i framsätet :D Jag var bara tvungen att informera henne om att det var en engångsföreteelse (eller två, vi ska ju köra tillbaka dem också..).

Så nu sitter jag här med tre sovande odågor. Tur är väl det, jag har ingen större lust att bege mig ut för att försöka rasta av dem... Det får bli kissrundor i närområdet idag!

Lite bloggtorka!

Jag har helt enkelt inte haft tid, ork eller lust att uppdatera bloggen.

Igår var vi på spårkursens sista tillfälle och OJ vilken utmaning fröken fick. Vi la ängsspår med vinklar åt varandra. OCH för en gångs skull blåste det ordentligt vilket gjorde att vi kunde lägga spår med vinden i ryggen och det var svårt för en fröken som gärna tar upp näsan och vindar in slutet.. Hon kämpade på bra ändå, och som vanligt, när hon väl spårar är hon klockren.. Så nu ska jag lägga spår på olika underlag OCH verkligen se till att lägger dem med vinden i ryggen så hon kommer igång med ett ordentligt spårande och att hon slutar försöka vinda in spåret.

Utställning!

Idag har vi varit i Vindeln på inofficiell utställning och fick med oss följande rosetter hem:

Vi åkte ut i som 5:a i gruppfinalen, men det är inte  lätt att konkurrera mot championhundar helt enkelt. Speciellt inte när Doris nyss gått upp till juniorklass och de andra gick i minst öppenklass.
Kritiken från idag då:

Mycket trevlig juniortik. Bra könsprägel. Tillräcklig bröstkorg. Välvinklad runt om med passande benstomme. Bra rörelser, ännu något lekfull.

Väl visad.

  

Nu är vi hemma och både jag och Doris ska lägga oss och vila en stund!

Det slog mig!

Att odågan blev 9 månader i söndags. Kan ni förstå, 9 månader? Var tog den lilla söta valpen jag hade hemma vägen? Men visst är det kul att hon börjar bli vuxen och orkar med lite mer än innan.

Idag har vi gått ett spår. Hon har så hög förväntan på spåret och blir alldeles till sig i trasorna när det vankas spårning. Så idag la jag spåret, ca 50-60 m med ett par böjar, sen tog jag ut odågan och gick en 30 minuters promenad. Första biten av prommisen sprang hon och vindade efter ett spår, men sen var det full karriär över stock och sten. Hon älskar verkligen att hoppa omkring i skogen med sina kaninskutt :D

Efter rundan gick vi tillbaka till bilen och vilade en stund för att varva ner. När hon var helt lugn, tog jag ut henne ur bilen. Klädde på sele och gick mot spåret. Hon gjorde ett riktigt bra upptag och spårade fokuserat nästan hela vägen. Mycket lugnare i spåret idag. Hon tappade det ett par gånger men var snabbt tillbaka och sänkte ner näsan. Duktig kicka! Hoppas jag hinner lägga ett spår till innan söndag.

Älskade hund!

Även om hon betedde sig som skit igår mellan övningarna på slyngelkursen, så är hon faktiskt helt underbar! Idag har vi haft lite vilodag från allt som heter träning och aktivering. Även om vi egentligen fuskade lite genom att ta en promenad runt på campus vid lunch. Motion ska hon ju ha, men jag passade på att kombinera med lite miljöträning också. Hon är fruktansvärt miljöstark, men man kan inte miljöträna nog tycker jag.

Men iallafall, vi har inte gjort så mycket mer än myst här hemma och klippt klorna. Ja, och så hade vi Spirre och Kid med tillhörande matte på besök. Doris har förstått det här med att det är matte som bestämmer när det är aktivering och när det är vila. Så dagen har varit riktigt lugn och jag tror faktiskt att Doris också har uppskattat att få en lugn dag idag. Det har varit väldigt mycket aktivering för henne på sistone och jag tycker att hon ska kunna ha helt aktiveringsfria dagar utan att flippa över. Det tycker jag ändå att jag har lyckats med!

Och nu har hennes vintertäcke äntligen kommit. Nu är vi förberedda för kalla vinterdagar och jag kan med gott samvete låta henne sitta bilen när vi är och tränar spår/sök utan att hon blir för kall.

Slyngelkursavslutning

Idag var det avslut på slyngelkursen (Äntligen!). Doris betedde som en riktig illbatting när vi hade passivitet. Hon hade inte tid att sitta still och lyssna. Hon hoppade rakt upp och ner, drog och stretade i kopplet och nosade efter allt möjligt mest hela tiden. Mitt tålamod fick sig en rejäl prövning, men jag höll mig i schack. Mest för att hon ändå sköter sig så sjukt bra när vi väl tränar. Då kan hon fokusera på mig hur bra som helst.

Det är toppen att få träna så många olika vardagsgrejer med olika störningar. Doris fixar det bättre och bättre, även om hon ibland får för sig att hon vill leka med kurskamraterna. Idag körde vi inkallning och jag hade henne lös. Hon kommer oftast riktigt bra på inkallning. Hon tvärnitar och vänder på stället och kommer rusande emot mig, även om det finns en annan leksak som kastas omkring. Men idag var vi nära leksaken och det var en annan hund också, så de drog båda två på leksaken. Men sen glömde de bort leksaken lika fort när de fick syn på varandra. Så istället för att komma på inkallning slutade det med att Doris och en flat roade sig med att jaga varandra..

Det är skönt att kursen är slut, nu har vi våra måndagkvällar lediga och kan planera in annat om vi vill :)

Spårkurs del två

Idag var det dags för spårkurs igen. Idag fick vi lägga spår åt varandra, ca 50-60 meter med godis varannan meter ungefär i en böj. Det är roligt att få gå spår som någon annan har lagt. För det första har man inte den blekaste aning om var spåret går, eftersom vi bara använder start och slutsnitslar, så får man ingen hjälp därifrån. Det är då man måste lita fullt ut på sin hund och hoppas på att denne hittar rätt. Det här spåret var nyttigt för Doris, när hon tappade spåret så var hon tvungen att jobba sig rätt själv. Tidigare har jag stannat i spåret när hon irrat omkring, nu följde jag efter henne istället. Till sist hittade hon rätt och spårade faktiskt riktigt bra längre partier än innan.

Däremot så vindade hon in slutet när hon gett upp lite :D

Nu ska jag fortsätta med lite längre spår, med mindre näring i spåret i veckan så ser vi var vi landar på söndag på nästa tillfälle.

Nu har vi tränat ganska hårt de senaste dagarna och det märker man på Doris. Hon sover mer eller mindre när hon får chansen, så på tisdag ska hon få en hel vilodag med bara några kortare promenader i skogen.

Lydnadsträning

Idag bar det av till klubben för lite mer lydnadsträning. Bortskämd som jag är så kom Sofia också ut för att träna lite. Hon har tävlat sina hundar upp till elit så hon har ju en hel del kunskap i bagaget. Jag gillar folk som verkligen kan säga åt en hur jag ska träna och vad jag gör fel. Så nu har vi fått massor av bra tips med oss, så nu vet jag hur vi ska fortsätta träna!

Vi körde igenom ställande och läggande under gång, apporten (den jävla träpinnen...) och fotgående. Nu börjar jag få lite grepp om hur jag ska träna för att få bästa resultat. Det viktigaste är att jag inte får bli så jävla tråkig och bli mer tydlig om vad jag vill av min hund.

Hundpromenad och spår

Idag har jag varit ute på promenad tillsammans med min hyresvärd Susanne och hennes dotter Emma. Och så hade vi med oss ett helt gäng hundar. Doris härjade som bäst tillsammans med Emmas leonbergertik och hade hur kul som helst.

När vi kom hem gick jag in med Doris och själv gick jag ut i skogen för att lägga ett spår åt odågan. Det blev ett fint serpentinspår på ca 30 meter. Näsan nere nästan hela tiden, men hon får som vanligt lite bråttom och kommer av sig. Ska lägga ett par till på torsdag och se om vi får nån förändring. Annars får Hanna komma med en plan B åt oss.

Spårkurs

Ja, då drog spårkursen också igång. Jag har ju spårat några (Läs 3-4 spår) gånger med Doris sen innan. Men odågan är ju en odåga och hon älskar att spåra. Så hon tar spåret i enormt hög fart och bara rusar sig rätt igenom det. Jag kände att jag inte ville fortsätta själv. Jag hittade en spårkurs och anmälde oss, och tur var väl det! Vi fick komma med rätt fort och det är sista chansen innan vintern.

Vi fick lägga spår på runt 40-50 meter för att kolla av hur hundarna spårar. Doris fick omdömet: spårar som en gud när hon väl spårar, men vill så mycket att hon tappar koncentrationen. Hon spårar alltså riktigt bra i partier, men det går för fort så hon tappar koncentrationen och därmed spåret.

Nu i veckan ska vi jobba med att lägga korta spår som inte får vara raka. De ska ligga minst 1 timme och jag ska "tvinga" henne till att verkligen ta all näring i spåret. Det här för att få henne mer spårnoga.

Så nu har vi massor med små läxor att pyssla med i veckan, både spår och lydnadsläxor! Inte nog med det så ska vi på slyngelkurs imorgon. Förhoppningsvis ska vi hinna med allt vi vill.

Utedag

Eftersom solen sken idag så bestämde jag mig för att ta en prommis skogen. Ringer Petra och kollar om hon är hemma och om hon kan skjutsa hem oss om vi går till Röbäck. Det kunde hon så vi beger oss ut i skogen och letar oss fram längs "mina" gamla ridvägar. Doris springer som vanligt lös och är jättenöjd med det.

Väl framme hos Petra så busar hela gänget hundar en stund. Doris älskar att få träffa Petra och sin mamma, storasyster och kullsyster. Så glad blir hon att hon inte vet var hon ska ta vägen, vilket resulterar i ett pipande, hoppande, viftande på svansen och springande för att hinna med alla. Tokfia!

Petra vill ha hjälp att vinterröja i växthuset, så vi åker dit med alla hundarna i släptåg. Hundarna springer runt och har hur kul som helst. Till och med mamma Dream verkar ha så himla kul och leker som om hon vore lika gammal (ung) som Doris och Pink.

Nu har vi kommit hem för en liten stund sen och Doris somnade rätt omgående. Det är faktiskt en fröjd att se hur nöjd hon är med dagen, även om hon sover. 

Privatträning

Eftersom jag är total nybörjare på hundträning och säkert gör en miljard saker fel så bestämde jag och Anette att vi ska träna för privattränare. Jag tycker det är toppen att ha hökögonen på sig hela tiden och få tips och råd hela tiden - precis som när man tränar häst :p

Idag var det så dags för första passet. Dorran fick massor av beröm för sitt temperament, sin energi, sin arbetsvilja, att hon är lättmotiverad med flera olika belöningar, att hon inte slår över och att hon verkar tåla en hel del träning utan att tappa fokus. Så, det var odågans beröm.. Lika mycket beröm som hon fick, lika många utvecklingsområden finns det hos idioten i andra änden av kopplet ;) Det är det här som är så bra med privatinstruktörer som vågar säga vad som måste ändras och som hela tiden coachar en i hur man kan ändra sitt beteende.

Nu har vi fått några saker att jobba på och nu känner jag mig mer säker på hur jag ska jobba med dem. Nu ska vi träna själv ett par veckor och sen åka iväg för att få lite feedback och kanske nya uppgifter att lösa :)

Klossträning

Dorran har som sagt noll koll på att hon äger ett par bakben, att vi faktiskt upp dem på stubben igår förvånade mig.

Eftersom vi inte har speciellt bra ingångar, eller snarare ingen utgångsposition övht, så bestämde jag mig häromdagen för att börja med klossträning. Glad i hågen plockade jag fram en bok och bunkrade med klicker och godis. Lägger boken på golvet och klickar för allt intresse hon visar för klossen. Och hon är jätteintresserad av klossen, så till den grad att hon tror att hon ska döda den... Klossen åker kana på golvet, hunden klöser med tassarna och försöker bita i den.. Ehhh.. så HÄR var det ju inte tänkt att det skulle gå till! Jag får fundera lite, och kommer fram till att jag får vara snabbare på att klicka en stilla tass på klossen. Det är inte alltid jag hinner med, men nu, några pass senare så kan hon faktiskt stå på den med båda tassarna. Hon försöker döda den ibland när hon tycker att jag ställer lite för höga krav på henne. Men hon visar att hon har en vilja iallafall :p

Vi får jobba vidare med korta pass, det ska väl inte dröja för länge innan hon helt slutat döda klossen med tanke på utvecklingen som skett hittills.

Regn, regn, regn

Japp, hösten är här och med den regnet. Men jag ska inte klaga, de senaste dagarna har det ju faktiskt varit sol. Nog om väderprat nu!

Idag har Dorran fått vara med i bilen när jag var till skolan eftersom jag skulle åka på Arken för att prova ut ett täcke åt henne igen :) Så nu är ett täcke beställt som hon kan ha både före och efter träning så hon slipper bli kall!

Sen var vi ute på längre promenad i skogen. Dorran hade lite spring i benen, så redan innan jag hunnit koppla loss henne gjorde hon ett par rivstarter. I slutet av promenadsvängen finns några körhinder för hästar. Där finns det ett par liggande stockar - perfekt för balansträning. Doris älskar det, så idag sprang hon och ställde sig vid stocken, vänder sig om och tittar på mig som är på efterkälken. Hoppar upp på den och springer över, som om hon aldrig gjort något annat :D Hon får balansera ett par gånger, och eftersom hon tar kommandon så bra, så kan jag stå kvar i början av stocken och hon får balansera själv på stocken :)

Idag hittade jag också några stubbar som var tillräckligt stora för henne att stå på med både fram- och bakben. Perfekt att avsluta promenaden med lite balansträning!

Shopping!

Ja, jag älskar att köpa saker till Doris. Jag tror det är något som sitter kvar från den tiden jag hade häst. Jag ÄLSKADE att köpa täcken, grimmor, träns och framförallt schabrak med matchande lindor! Man KAN inte ha för mycket av saker till sina djur, så är det bara ;)

Sen om Doris verkligen behöver 4 halsband innan hon ens är färdigvuxen är väl för någon annan att bedöma. Jag gillar iallafall lite omväxling. Samtidigt längtar jag tills hon är färdigvuxen och jag får börja köpa lite dyrare grejer åt henne, som hon kan ha längre än ett par månader.

Idag åkte vi på Loboo för att prova täcken igen, men ena storleken satt ganska precis, på gränsen till litet. Och nästa var alldeles för stort. Sen av en "slump" stack jag ner näsan i en fyndlåda och hittade ett halsband (kan vara bra i reserv, och billigt var det;)) och två kongar i snöre. Perfekta träningsleksaker, hoppas jag!

Sen bar det av till Granngården, för tanken var att vi skulle äta på Thairestaurangen där. Nåja, på Granngården hittade jag ett täcke jag ville ha, för jag trodde det var billigt. Gick till kassan och insåg att det inte alls var så billigt som jag trodde. Men det vågade jag inte säga där, så imorgon ska jag lämna tillbaka det och beställa ett annat istället.

Det var nån som sa...

Att om man har små hundar så får man plats med fler.. Men jag har fått det bekräftat att så inte är fallet:



Eller vem tycker ni tar mer plats?:)

SlyngelDoris

is in the house! Ja jisses, nu börjas det.. men jag inbillar mig att med rätt aktivering och en ängels tålamod hos matte ska den här perioden hållas riktigt kort.. Hon har för första gången någonsin tuggat sönder något som inte är hennes idag! Som tur var, var det bara pappersrullen i bilen som åkte på stryk och inget annat. Ungefär förra veckan sa jag att jag var så himla nöjd med hur min hund beter sig och hur lättsam hon är. Jag får äta upp det nu. Men hon är fortfarande världens sötaste! Som här t.e.x

Idag var vi och hämtade Dorrans bästa leksaker på Ålidhem. De ska spendera ett dygn här, Doris är jätteglad, grabbarna är inte lika nöjda :)

Träning på Teg

Varje måndag kl 19 håller Björkstadens hundklubb träning vid både isladan på Teg och Bräntis på Mariehem. Eftersom vi oftast är upptagna på måndagkvällar så var det här vår första gång där.

Doris som sovit mest hela dagen, förutom en promenad mitt på dagen, var taggad till tänderna. Sen var det ju massor med nya hundar runt omkring henne som hon så gäääärna ville hälsa på och leka med. Nåja, med lite kontaktövningar så lyckades hon tona ner sig lite i alla fall.

Vi har ju tränat en hel del med störning på valpkursen. Men där har hon nu lärt sig vad som gäller och så känner hon ju hundarna. Nu med massor av nya hundar + hennes stora favoriter Spirre och Anette på samma ställe gjorde störning enorm. Vi tränade mest kontakt till en början och sen avslutade vi med att gå åt sidan och köra ett par inkallningar. Det är ett moment som hon älskar och som jag vet att hon klarar av oavsett störning, så då tyckte jag att det passade bra.

Så nu får vi helt enkelt bli bättre på att åka iväg och träna med störning oftare.

Kundservice

Jag går ju en slyngelkurs med odågan, och för att fatta mig kort. Den inleddes den 15 augusti, och skulle vara på 8 tillfällen.. Den är inte slut än!

Under de här veckorna har det varit sjukdom, väder och att instruktörerna bokat upp sig på annat på den tiden som vi ska ha på kurs, som gjort att det ställts in. Inte nog med det så kommer alltid beskedet om att kursen är inställd samma dag som det är kursdags - oavsett anledning! Förra veckan kom beskedet 1 timme innan kursstart, där man också skrev "Vi ses nästa vecka" och idag kommer ett sms om att de ska ha en föreläsning istället och att vi är välkomna på den om vi vill.. Den föreläsningen är planerad sen minst 2 veckor tillbaka.

Jag blir upprörd på sånt här. Jag som kund blir drabbad hela tiden. Att en kurs som förskjuts i upp till 5 veckor känns inte okej!

Jag som kommer från ridvärlden och har jobbat som instruktör där under en längre period blir faktiskt uppriktigt förvånad över att det är så här. Hade det här varit en ridskola (som jag faktiskt anser vara jämförbar!), så hade det inte hänt att lektionerna hade blivit inställda p.g.a instruktören planerat för annat eller att instruktören var sjuk. Då ringer man in en vikarie (innan man planerar för annat!) eller åker in och instruerar ändå. OCH är en elev borta ett pass har denne möjlighet till "igenridning", men det skulle vara riktigt långsökt att man ställer in ridlektioner för att instruktören planerar in annat.

Jag har framfört mina klagomål till instruktörerna iallafall och jag hoppas på förbättring i framtiden! Det är inte rimligt att en kurs tar nästan dubbelt så lång tid i anspråk än vad den egentligen ska ta!

Det kom ett sms..

Jag är ju på jobbet och Doris är hos Anette. Så imorse fick jag ett sms "vilken fröjd det är att vara hundvakt åt henne! Tänk om alla hundar skulle vara som Doris!!". Det värmde mitt hjärta riktigt mycket vill jag säga!! :)

Lugn lördag

Eftersom jag jobbar var tredje helg och den här helgen är just en sån helg så är mina lördag förmiddagar rätt lugna innan jobbet. Vi har mest legat och myst i soffan, men en skön prommis i solen hann vi med:) Jag går oftast i skogen eftersom jag kan ha henne lös där, men idag blev det en koppelpromenad runt Stöcksjö.
I slutet kommer det en sträcka som är mindre trafikerad så där fick hon rusa av sig lite - nöjd hund!




Sen bar det av mot Anette som passar henne tillsammans med Spirre och Kid. Jag anar att jag kommer att få hem en trött hund imorgon eftermiddag!

Miljöträning

Jag gillar miljöträning, och utövar gärna det så ofta jag kan. Nu på kvällen hade SURFs ungdomssektion anordnat en stödgala för att rädda föreningen som dras med dålig ekonomi, eller snarare har ont om pengar i kassan för att överleva mer än 3 veckor. Vill ni hjälpa föreningen så sätt in pengar på: PG 409688-9.


I vilket fall så bestämde jag mig för att släpa med Doris på lite miljöträning där. Vi börjar med att gå över det läskiga gallret vid entrén.. Det tycker hon är ruskigt obehagligt, men med övertalning så går hon fram. Sen uppför trappen (som hon är säker på att man ska få rusa upp för), väl uppe så finns det MASSOR med människor och hon slår på lite stress och vill hälsa på ALLA! Så jag satte ner henne och fick henne att lugna ner sig, så går vi genom folkmassan och sätter oss vid ett bord. Doris älskar ju barn och här fanns det massor av barn som gick fram och tillbaka. Men hon skötte sig snyggt och till sist lägger hon sig ner under bordet med huvudet på marken och vilar. Vi satt där i lugn och ro ett tag innan vi så till sist traskade hem. Odågan däckade ganska omgående när vi kom hem och verkar vara rätt nöjd med sig själv.
 

Fredrik Steen föreläsning

Under besöket på Arken Zoo blev jag påtvingad en biljett med löftet om att få pengarna tillbaka om jag inte skrattade en gång. Så jag köpte en biljett till föreläsningen, och OJ så roligt jag hade. Jag kommer definitivt inte kräva några pengar tillbaka!

Mycket av det Fredik tog upp var såna självklarheter. Men det jag funderat mest på är det här med belöningar. Jag har kommit på att jag lätt hamnar i slentrian med att belöna med godis. Det är ju ganska lätt eftersom jag oftast har det i fickan och det kräver ingen större ansträngning än att stoppa handen i fickan och sen sträcka fram godisen till hunden. Sen är ju Doris enormt lätt att motivera med godis, det gör ju att jag gärna tar till det. Jag vet ju också att Doris älskar när jag leker med henne - med eller utan leksak. Hon tänder på nolltid och tycker det är helkul. Så nu ska jag ett tag tänka på det här med belöningar, använda mig av mer lek och bus som belöning. För, precis som Fredrik sa - inte fan hoppar man av hästen när den gör bra ifrån sig och ger den en morot efter den utfört en rörelse bra. Den får en eftergift och en klapp med handen. Nu vet jag att man inte kan jämföra häst- och hundträning rakt av, men det finns massor med likheter och jag har använt mig av den erfarenhet jag har av hästträning i hundträningen också.

Varför rottweiler?

Jag får ibland frågan om varför jag skaffade mig rottweiler. Det finns inget sånt där klassiskt svar på den frågan från mig. Oftast säger ju folk att de vill ha en ras av en eller annan anledning, som att den har de egenskaperna de önskar eller ett visst temperament. Nu ska ni få höra hur det gick till när jag blev hundägare :)

Jag har alltid varit en djurmänniska, ända sen barnsben verkligen. Första djuret i familjen var en katt vid namn Betty. Därefter dök det upp en golden retriever vid namn Belona. Sen har vi haft otaliga katter i huset, men även kanin och hamster har hunnits med. Mitt största intresse har alltid varit hästar och ridsport och av den anledningen skaffade jag häst 2004. Syrran red som yngre, men slutade i tonåren. 2002 skaffade hon sig sin första hund, en schäfertik som lystrar till namnet Diva. Jag har ju som sagt alltid älskat djur, men tiden har inte räckt till för både häst och hund och valet föll sig naturligt på häst till en början. Men så har jag sagt att ska jag ha hund så ska det antingen vara en valp efter Diva eller efter min kompis Petras Dream. Diva föll för ålderstrecket för länge sen och ska inte ha fler valpar. Dream fick en kull 2009 och jag var rätt involverad i den. Men jag kände att "Nej, jag ska inte ha hund nu". Dream parades en andra gång på våren 2010, men gick tom den gången. Hösten/vintern 2010 var det dags för löp igen på Dream. Hanen var redan utvald - samma hane som på första kullen. Den här gången tog det sig. Jag visste att den första kullen ur den här linjen hade visat sig vara enormt trevliga hundar med riktigt bra mentalitet. Det var det som var det viktigaste för mig.

Så, Dream var dräktig. Men ville jag verkligen ha hund nu? Det var ju egentligen ett rätt stort beslut att fatta. Är det rätt tid? Kommer jag klara det? Kommer jag ha tiden? var tankar som snurrade i huvudet på mig. Jag kunde verkligen inte bestämma mig. Så till sist bestämde jag mig för att låta ödet bestämma om jag skulle ha hund eller inte. Jag säger åt Petra, som alltid sagt att det är självklart att jag ska ha hund, att om valparna föds på min födelsedag och den första som kommer ut är en tik, ska jag ha den.


Februari kommer och det börjar närma sig valpning. Vi väntar alla med spänning på vad som komma skall. Redan på fredagen den 4:e börjar vi vänta på att det ska hända något, men nej.. På lördagen känns det mer som att "men nu då?". Men inget händer.. Men så på söndag morgon, den 6 februari, 06.45 kommer den första valpen till världen. Det visar sig vara en tik och Petra utbrister "Carina, du har fått en Doris!".

Nu sitter jag här ca 8½ månad senare med en helt fantastisk hund och jag ångrar inte en dag att jag skaffade hund. Det allra bästa är att jag dagligen får lära mig massor av nytt. Det är en hel värld jag inte utforskat ännu, det finns hur mycket som helst att lära sig och massor av saker man kan prova på.

Visst förstår jag dem som säger att man verkligen måste tänka igenom saken innan man bestämmer sig för att skaffa hund, och egentligen har jag väl gjort det, men jag har bara inte vågat ta steget. Nu fick ödet bestämma och ödet hade rätt. Jag har verkligen fått rätt hund för mig!

Morgonsök

Så där ja, då var sökpasset avklarat. Jag gjorde lite ändringar i belöning och hur mycket hon fick se av figgarna innan de gick ut. Hon har ju som sagt varit lite halvskeptisk till figgarna innan, så nu hade jag laddat med mjukost som belöning - och inget annat. Doris fick smaka lite mjukost av dem innan de gick ut och gömde sig. Doris fick också vara med och se dem gå ut, men inte riktigt ha koll på var de tog vägen. När jag sen gör första skicket så drar hon iväg i full fart och går rakt på figgen, KLOCKRENT! Direkt hon var framme hos figgen så springer jag också ut för att ge henne lite stöd hos figgen. Hon äter så nöjt på mjukosten och tycker nästan att matte är taskig som kommer och stör henne.

Det känns skönt att det här hjälpte och nu vet jag hur jag ska jobba vidare!

På väg hem från skogen stannade jag till på Arken Zoo, odågan hade slut på tuggben och det går ju inte för sig! Idag var ingen vanlig dag på Arken, utan de hade besök av hundcoachen Fredrik Steen. Det innebar att butiken var FULL med människor och hundar. Även Dorrans favoritSpirre var där, så dagen var ju fulländad för Doris. Vi köpte tuggisar, spanade på lite roliga grejer, svarade på ett tävlingsformulär, hälsade på ett par hundar. Sen ville Fredrik hälsa på Dorran. Hon går fram som vanligt med viftande svans och tycker att det här var ju toppen. Men när den andra människan, som hon inte riktigt känner blir för närgången så backar hon ett par steg och tar kontakt med mig. Jag är ömkar henne inte speciellt mycket, utan mest bara står där och kan ge henne ett "det är okej"- kommando. Hon leker lite halvhjärtat med främlingen och när hon får ett "kom" från mig så vänder hon om och kommer. Om inte annat så känns det skönt att ha vetskapen om att Doris ändå tycker att matte är bäst!

Nu har Dorran däckat i soffan och jag antar att hon kommer att ligga där ett bra tag nu :)

Duktig hund!

Även om hon var störd tidigare idag så finns det sidor som väger över så himla mycket till det positiva med den här hunden!

Efter Anette lämnat huset så satt jag en stund i soffan för att inte lämna Dorran helt ensam från att ha haft huset fullt. Hon verkar inte nämnvärt brydd över att grabbarna åkte, utan gick och la sig. När jag sen började packa ihop mig för att åka mot Malin och en TV-spelskväll brydde hon sig inte om. Precis innan jag lämnar henne ger jag ett märgben. Hon tar det i munnen och skyndar sig in i vardagsrummet för att gnaga och försöker inte ens få följa med.. Sen är hon själv här i nästan 4 timmar, när jag kommer hem så ligger hon och vilar och bryr sig inte nämnvärt över att ha varit ensam. Visst är hon glad när jag kommer hem, men det är hon nästan jämt ändå.

Det är så enormt skönt att ha en hund som klarar av att vara ensam lite längre perioder då och då, utan att riva hela huset. Jag har liksom aldrig valpsäkrat något hemma. Här ligger TV-dosor, dator, sladdar, pennor, skor och grejer framme. Hon har aldrig ens tänkt tanken på att sno något för att tugga sönder det. Det enda hon brukar komma dragandes med är strumpor. Hon verkar ha en riktig näsa för det där med strumpor. Det spelar ingen roll hur väl man än gömmer dem så hittar hon dem iallafall. Hon tuggar inte sönder dem, men tycker de är roliga att ha i munnen.

Nu har vi gjort kvällsrastningen i det här otäcka vädret och ingen är nog gladare än vi att vi får spendera natten inomhus :)

Blöt promenad

Tanken var att jag och Anette skulle iväg och spåra lite idag. Men eftersom himlen bokstavligen öppnade sig lagom till eftermiddagen, så bjöd Anette in sig på fika. Medan kladdkakan svalnar lite så går vi ut på prommis med Doris och Kid. Jag tror båda hade lite ihopsamlad energi att göra av sig med. Båda fullkomligen exploderade när de kopplades loss.

Vi traskade runt våran lilla runda som brukar ta 30-40 minuter att ta sig runt. När vi kom till sandtagen fick hundarna springa lite upp och ner. Eller snarare Doris eftersom Kid inte tycker jag är så speciellt rolig så han höll sig mest i närheten av matte. Väl hemma var det avtorkning av hundarna och sen visade Doris på alla möjliga vis att hon var hungrig. Hon är ju lite speciell den här damen.. När hon är hungrig så far hon omkring och viftar på svansen på sitt eget lilla vis och fjäskar för en. Ibland är det så illa att jag funderar på att annonsera ut henne på blocket med rubriken "Störd hund säljes".

Nu har odågan i vilket fall fått i sig sin mat, och snart ska jag lämna henne. Jag ska iväg och spela TV-spel med Malin så då får hon snällt stanna hemma och sova :)

Underbara dag!

Mamma och pappa åkte norrut strax innan lunch idag. Det tar ju några timmar att ta sig 50 mil och de ville åka i dagsljus, så då gäller det att vara ute i god tid.

Efter de åkt så packade jag ihop lite grejer, bytte om och kastade in Doris i bilen med siktet instället på Bäcksjön. Därute har vi hängt med Anette och hennes hundar, sen var Linn + kompis förbi med sina hundar och Martina och Wookie tog sig en promenad runt sjön. Dagen erbjöd på massor av sol, sol och sol. Vi grillade korv, och fick oss ett gäng goda skratt. Även två medelålders par gjorde oss sällskap. Hundarna charmade till sig några korvbitar och vi hade det ruskigt trevligt.

Doris skötte sig över förväntan faktiskt. Massor med hundar, massor med folk och massor med korv på begränsad yta KAN göra den mest tama hunden till ett vilddjur, men hon anpassade sig rätt fort till att hålla sig lugn. Eftersom det var så fint väder, så var det inte enbart vi som hittat dit. Av den anledningen fick hundarna sitta fast i koppel. Bra träning, om inte annat!

Vi kom hem vid halv fem snåret och ändå sen dess har Doris mer eller mindre sovit. Hon har varit uppe för att äta, dricka och så kvällsrastningen vid 23. Trööööött hund!

Lördagssysslor

Jag och mamma har ränt runt halva stan utan att vara på stan ;) Första anhalt: Plantagen, mamma hittade lite grejer att shoppa och mycket nöjda åkte vi vidare till Rusta, Djurmagazinet, Elgiganten och avslutningsvis Ica Maxi. Sen att min mamma bor i Pello och är van vid butiker i storlek av en närbutik gjorde hela Ica Maxi till något enormt mycket mer roligt. Vi traskar omkring och kikar på en massa grejer. Vid hushållsgrejerna säger hon "Jag måste köpa tvättmedel", då svarar jag "Ja, men det finns alldeles vid kassorna". Mamma vänder om och går mot utgången... Nästa grej, efter vi passerat mejeriet och vi kikar på lite roliga kryddor och sånt, säger mamma "Nej, nu har vi väl allt, nu går vi och betalar.." och i samma veva vänder hon om och går tillbaka mot mejeriet.
Jag är glad för att jag inte skickade in henne själv!

Doris har spenderat dagen med pappa medan han roat sig med att montera extraljusen på min bil. De hade varit ute i flera timmar, Doris hade varit så hjälpsam genom att försöka sätta sig i famnen på pappa :D När pappa åkte iväg för att kolla luften i däcken så upptäckte han att han (Elektrikern!) kopplat extraljusena till halvlyset.. BRA jobbat! 

Det är lite lyxigt att ha mamma och pappa här, och jag tycker de borde komma oftare! Imorgon åker de hemåt och lämnar mig med nya vinterdäck på bilen, extraljusen monterade, putsade fönster och kylskåp och frys fyllda med mat. Förhoppningsvis dröjer det inte länge till innan jag kan åka norrut också! Jag har ju en liten bäbis jag måste åka och snusa på!

Föräldrabesök

Vi har besök av mamma och pappa i helgen. När bilen rullade in på gården så gick jag ut för att möta dem, tog med mig odågan och hennes reaktion var så himla häftig.. Hon springer fram med rest svans först, och när hon får syn på vilka det är piper hon av glädje och springer fram i full fart. Självklart med den mycket Doris-utmärkande svansen/rumpan. Hon viftar inte bara på svansen av glädje, utan hela rumpan följer med. Det är svårt att förklara, rumpan viftar inte, utan snarare så viker hon den åt sidan och viftar på svansen. Sen byter hon håll och viftar lite åt andra hållet också.

Efter att de kommit så bytte de bara om lite, sen åkte vi iväg för att shoppa lite. Mamma behövde nya byxor och pappa ville besöka Jula och Biltema. Jag följde med som guide (och för att få handla den mat jag saknade på deras bekostnad;)). Sen har min bil fått nya vinterdäck och extraljus.

Doris hade en lugn dag igår eftersom hon var på sökträning i förrgår. Vi var ute och prommade lite i skogen och jag passade på att låta henne leta lite godis i ett träd. Hon älskar verkligen att få klättra i träden, och det är bra för hennes balans!

 (Bilden är tagen vid ett tidigare tillfälle)

Sökpass nummer 4

Jag funderade länge på hur jag skulle göra med blogg eller inte. Men så till sist så insåg jag att det kan vara bra med en blogg. Jag skriver mest för mig själv för att jag ska ha något att gå tillbaka till och kika ibland :)

Så idag bar det av ut i skogen igen för ett sökpass. Doris har gjort det bra tidigare och hon vet vad det handlar om nu för tiden. Hon är taggad på väg ut mot stigen och vill verkligen springa ut. Men nu är hon lite halvskeptisk till figgarna ute i skogen. Hon stannar av en bit ifrån dem, så de får locka fram henne. Jag får omvärdera belöningen ute hos figg och enbart ge godis. Sen får jag se hur jag gör i framtiden. Men just nu vill jag bara fortsätta jobba på motivation och dragning ut till figgarna.

Matte själv har lyckats få sitt bäcken roterat igen, så jag är som ett mindre skröppel just nu. Det tar tid för mig att röra mig. Efter låååång uppvärmning tar jag mig fram lite bättre, men det tar tid att gå i skogen! Förhoppningsvis vill min kära sjukgymnast ta emot mig imorgon och "knäcka" det på plats igen. Annars får jag plåga mig igenom helgen. Då jag för övrigt får besök av mamma och pappa! Mamma ville shoppa och pappa ville komma med mina vinterdäck (det tackar jag för!).